
Scott Scale 900 RC WC
Scott Scale 900 RC WC
Foto: Kjell Friberg
New kits for 2017! Both looks awesome. Good job Bioracer!
Next up is XC Swe cup in Säter for me tomorrow and then Lidingöloppet next weekend.
Ciao
En vecka har nu gått sedan vi kom hit till Morzine. Bilresan ner via Lisas mor- oh farföräldrar i Skåne, Jag tänker inte klaga så värst mycket mer än att vädret varit rätt regnigt och att jag känt mig rätt svag här i bergen. Annars är det svårt att vara så värst förbannad när man är på ett sådant här fint ställe för att träna och leva under sommaren:-) Jag har som sagt inte känt mig så pigg i benen sedan jag kom hit men ändå tränat bra och smugit mig på en del riktiga berg såsom Col de la Joux Plane, Avoriaz samt testat den korta men grymt hårda prologbackan på Criterium Dauphiné. Det blir lätt för hårt här så man får vara lite försiktig med sina bergsklättrarambitioner.
Mitt mål är nu närmast Marathon VM i franska Laissac den 26 juni. Innan dess så kör jag Vätternrundan med Skoda Cycling Team den 18 juni. Hoppas det blir en lika trevlig tur som de senaste 2 åren. Och med lite bra väder också tack. Organisation är som vanligt på topp när det gäller Skoda Cycling Team och precis som förra året kör både jag och Henrik Sparr från Team SCOTT Skoda som ambassadörer och draglok. Kul är även att Fredrik Kessiakoff är med även i år.
Så här fin utsikt bjuds det på om man klättrar upp till Avoriaz (1800hm)
Vi bor grymt bra på Chalet Cecile i Morzine nu ett par veckor.
En del snö kvar. Här vid toppen av Super Morzine-liften.
/Calle
Bra uppladdning men tomhänt från Cross Country EM i Husqvarna.
Sedan Cape Epic har mitt fokus legat på Cross Country EM i Husqvarna. Ryggproblemen som jag stångats med redan på Andalucia Bike Race och som tvingade mig att bryta Cape Epic, har sakta men säkert blivit bättre och bättre under den senaste månaden. Mycket tack vara min sponsor Access Rehab som behandlat och knådat när jag behövt. Tack!
Eftersom rygg och ben hänger ihop rätt mycket när det gäller känsla och vad jag få ut i pedalerna i slutändan så var det länge en rätt dålig känsla jag drogs med. Men allt eftersom har det blivit bättre. Jag ställde dock in mitt deltagande på Bundesligan i Bad Säckingen, dels för att landslaget endast skickade en åkare i elit (inte jag) Men också för att jag inte tyckte formen var bra nog.
Jag ställde då siktet på UCI C1-tävlingen i norska Fiskum. Det blev där en slutlig 4:e plats som jag är nöjd med. Lite ryggkänning, men en väldigt bra andra halva av loppet tog jag med mig.
Därefter var det dags för den första Sverigecupen i XC i Säter. Hemmabana för lokala förmågorna Lindgren och Wengelin. Kändes inte alls bra till en början men avslutade återigen bra och blev 3:a. Helt OK formbesked inför EM.
Veckan innan EM flöt på bra och jag fick till ett par bra pass hemmavid innan jag på onsdagen packade Skodan och körde nedåt Husqvarna för att ansluta till landslaget.
Det var peppande att se stafetter och framförallt guld-körningen på sprinten av Linde och Setterberg.
Banan och arrangemanget på EM var riktigt bra och jag hittade en helt OK känsla på banan tyckte jag. Den var lagom teknisk och brutalt hård och backig. Passar mig rätt bra om jag är i form. Och om jag skulle hitta någon eller några procent till (i form) från helgerna innan så skulle det kunna bli ett bra race kände jag.
Vi svenskar stod alla rätt långt bak i starten (baserat på världsrankingen) och alla blev uppropade mellan 55-75. Alltså många hetsiga mtb:are i vägen under minst ett varv innan man kan börja plocka placeringar. Om benen vill..
MEN. Det som inte får hända och som nästan aldrig händer, händer. Jag får under den 1,5 km långa startloopen in en gren i hjulet och bakväxeln. Den trasslar in sig och förstör bakväxeln på ett par sekunder. Jag hann alltså inte ens ut från startloopen på EM! Det var riktigt surt och jag var helt tom och chockad. Kunde inte fatta vad som just hade hänt. Efter all laddning, träning och förberedelse så tar det slut efter 3 minuter.
Så är det ibland. Det var i alla fall sol, 25 grader och garanterat rekord i antalet autografskrivningar den dagen. Desto roligare.
Nu härnäst så var det tänkt att jag skulle vara med på Skoda Cycling Teams träningshelg på lördagen för att sedan tävla Skandisloppet MTB i Uppsala (som jag vann i fjol) på söndag. Men jag och min sambo Lisa Nordén(länk) kände att det behövdes support under hennes VM-seriestävling i Yokohama. Så jag är nu där och ska supporta henne för att säkra en OS i Rio-plats. Ska bli spännande att se Japan för första gången. Uppsala har jag ju varit i…
För er som undrar ang. mig i POC utrustning. Kläder, hjälm och handskar, så har landslaget gjort ett avtal där alla måste tävla i denna utrustning. Detta kan dock komma att ändras en aning. Återkommer i detta.
Vi ses och hörs / Calle
Hey there!
Me and Lisa have been training and basing ourselves in Stellenbosch, South Africa since beginning of december. So Christmas and New Years was spent here. A bit strange but I we actually enjoyed it very much.
Why South Africa and Stellenbosch? Mainly because Lisa has her training group (D-Squad) here but hey, I didn´t mind AT ALL! I think its one of the best places you can be at as a mtb:er. The trails are unreal! Training has been going very well for both of us and being here instead of in Sweden when preparing for a tough season helps…
A longer “update post” and news on Team SCOTT Skoda incl. race program, will come soon, but here´s a picture of whats its been like most of the time :-)
Ride on // Calle
Den 15-17 april kickar jag och Lidingöloppet igång MTB-säsongen med ett läger på den fina kurs- och konferensanläggningen Rönneberga. Jag och min teamkompis i Scott Skoda, Henrik Sparr kommer instruera och inspirera under helgen. Läs mer om lägret och hur man anmäler sig här.
Hoppas vi ses!
Ride on/ Calle
Efter 40 km av solokörning vann jag Långa Lugnet i Falun som var den andra deltävlingen i Långloppscupen! Skönt att min “utbrytning” höll och lite revansch från i fjol då jag kraschade bort mig. Jag fick en lucka på slutet av den första av 3 loopen och när den jagande gruppen inte gasade fullt för att hämta in mig så började jag öka mer och mer. Jag hörde dock aldrig någon tidsangivelse förrän ute på sista loopen. Jag hade då 2 minuter ned. En lucka jag lyckades behålla in i mål.
Nu väntar en semestervecka (läger) i Avoriaz/Morzine i franska alperna där flickvän Lisa Nordén är och tränar hårt inför European Games i Baku. Jag var här förra sommaren en sväng och det är verkligen läckra vägar och stigar och inga problem att bli trött..
För mig blir det nu landsvägsträning blandat med mtb i bergen med All Mountain-hojen. Ska bli riktigt skönt att kunna träna lite mer än entimmespass i Ursvik. Jag lär ju försöka mata på med lite rejäla pass närmsta veckan så jag mäktar med Bike 4 Peaks 17-20 juni.
Fina bilder från helgen av Joakim Rissveds nedan.
Inte resultatet jag hade tänkt mig men det var ju bra XC träning i alla fall:) Har ju haft lite sittproblem och innan det en krasch där armbågen fick sig en törn så träningen har inte varit optimal. Inte heller känslan. Och det är skillnad på ett kort långlopp som Skandisloppet och detta högklassiga Cross Country. Så med det i ryggsäcken samt att det var mitt första XC för säsongen så är det OK ändå. Jag slet på och försökte ha lite kul. Lyckades faktiskt. Resultat här
Nu laddar jag om med ta en tävlingsfri helg och lite jobb på Scotts huvudkontor i Schweiz.
Nästa race är Långa Lugnet i Falun 30/5.
Foto: Markus Lidevi & Joakim Rissveds.
Lite sen uppdatering men ändå. Med lite “sittproblem” de senast 2 veckorna så har jag inte kunnat träna som jag vill inför Lidingöloppet samt även få stå över Kolmårdsbiken. Så jag räckte inte till på Lidingö och blev 4:a. Wengelin spurtvann igen för Edin och Lindh. Teamkollegan Sparr blev 5:a.
Desto roligare var Skandisloppet MTB där jag var osäker på start fram till dagen innan(pga min skada/blödning i sittregionen) Inte kul eller skönt alls kan jag meddela. Men beslutade mig för att testa och köra ändå. Jag hade då tackat nej till marathon EM i Tyskland pga detta. Kände mig inte tillräckligt bra för ett långt och hårt EM. Men att åka till Uppsala över dagen kändes som en OK kompromiss.
Och benen var skapliga även om sittproblemen hämmade mig, så lyckades jag vinna spurten upp mot slottet före Max Hellstadius, Sparr och Axel Lindh. Tog även ett bergspris. Fin bana på 25 km som vi körde 2 varv på.
Nu i helgen väntar Vårgårda XC med UCI C1 status. Fin bana även där.
Hörs / Calle
Team SCOTT Skoda
Täten efter någon mil på LL MTB
Directeur Sportif Högman i högform langar:-)
Jaha, det gick ju inge vidare;)
Teambil och tält!
Recovery på Rönneberga med Lisa
Skoda Octavia Scout Tdi
Redo för Skandisloppet MTB. Scale 700 RC med Conti Race King och X-King
1:a och 3:a!